MARIA ROGEMYR

Satt och läste mina gamla blogginlägg och jag fastnade för en text av Lars Winnerbäck. Detta är just tjusningen med en blogg man kan se tillbaka, minnas, glädjas och förstå att man mognar. Jag har gjort mycket som jag inte är stolt över, mycket har rent av varit dumt men jag ångrar det inte. Jag har lärt mig massor av mina misstag och förstått att man inte alltid kan ta hänsyn till alla andra. För att klara vissa saker måste man kanske armbåga sig fram lite och då kanske förstöra för någon annan. Men när känner man sig själv helt och hållet? Jag är inte alls samma person som jag var för något år sen. När kan man egentligen slå sig till ro och veta vem man är, vad man vill och hur man får det?

Du har vunnit och förlorat, du har sett dig själv i spegeln
Du har vaknat i fel säng, du har vart kär
Och framtiden väntade som en farlig gåta
Man har bråttom dit, sen är man där


I en stad som får en att bli större än man är
Men i en ålder som sätter allt på jorden
Jag trodde att jag visste vem jag var och vad jag ville
Men nu skulle jag inte välja dom orden
// Lars Winnerbäck