Ett smartare drag, en lösning.
Att sitta och längta samtidigt som man lyssnar på Lars Winnerbäck är ingen höjdare. Eller jo på ett sätt, Lasse är bättre än alla andra på att få fram en känsla men just nu, det dåliga är att han förstärker den känslan jag har. Big no! Jag vill inte känna den mer, jag vill inte sakna. Men när man saknar känner man väl nåt också, något speciellt. Just det speciella är galet bra, men att sakna suger. Jag vill le åt det, men det sparar jag tills på fredag.
Puss ♥
Puss ♥
Kommentarer
Trackback
